Våra kritiska röster behövs

Det spektakulära kan hindra oss från att se följderna av vardagliga handlingar. På samma sätt som öppna attacker och näthot mot genusforskare och andra kritiska forskare kan göra oss blinda för den tysta disciplinering som hör till våra institutioners normala sätt att fungera, tycks valet av en president som öppet uttalat sig rasistiskt, sexistiskt och människofientligt få oss att glömma att rasism, sexism och människoförakt även utgör vardagliga erfarenheter för många människor. När vi förfasas av murar som ska byggas i framtiden är det lätt att glömma dem som redan nu stängs ut eller hålls fångna av (o)synliga murar. Som forskare kan vi alltid tänka längre, granska fakta och skingra maktens dimridåer. Vår uppgift är att vara kritiska, frågan är hur vi bäst uppfyller vårt uppdrag.

Idag när kärlek till nationen åberopas av många som en enande kraft som läker konflikter och överslätar antagonismer kan det vara läge att påminna om den postkoloniala forskaren Anne McClintocks (2011: 3) ord: ”alla nationalismer är könskodade; alla är uppfunna; och alla är farliga”, och ”de representerar relationer av politisk makt och våldsteknologier”. I likhet med andra feminister riktar McClintock sökarljuset på instrumentaliseringen av kvinnors kroppar i nationens tjänst och påpekar att nationalism i högsta grad är en feministisk angelägenhet. När genus­ forskare samlas för att diskutera gränser är frågor om nationalism högst relevanta. Inte bara för att granska de utestängnings­ processer och könskodade skillnader som skapar den nationella gemenskapen, utan också för att synliggöra att det är just vid gränserna som solidariteten kan växa och makten utmanas.

Det är skarpt läge nu. Talet om politisk depression känns minst sagt aningslöst när det blåser hårda vindar och vi ser att mörkbruna moln tornar sig i horisonten. Men vi vet att en annan tid ska komma. Och för att bana väg för denna nya tid behöver vi redan nu, mer än någonsin, organisera oss, dels för att tillsammans med andra krafter skapa visioner om en annorlunda och rättvisare framtid, dels för att förhindra att vår kunskap och våra akademiska praktiker koloniseras i maktens tjänst. Med Henry A. Girouxs (2016) ord: ”Resistance is no longer an option, it is a necessity”.

Paulina de los Reyes

Ordförande Sveriges genusforskarförbund

Krönikan publicerad i Tidskrift för genusvetenskap nr 37(4)

Tanja JoelssonVåra kritiska röster behövs